Pjuck

I alla tider har det funnits bra, mindre bra och dåliga kompisar.

Kompisar som morsorna bara älskar (farsorna har inga sådana känselspröt)

Lite nördiga plugghästar som inte använder könsord när de pratar och som inte ränner ute halva nätterna  för att vara balla och känna sig vuxna. Inte heller röker de för att skaffa sig mer självförtroende och pondus. De pluggar, meckar moppe, går på bio och hjälper morsan att städa.

Polare som "kan gå an". De röker ofta och mycket. De glömmer bort att gå till skolan ibland men oftast är de på plats och håller käften under lektionstid. Oftast är de charmiga och lyckas, med ett gulligt face, lura sin omgivning stort. De har sulat efter bussen någon gång och förmodligen klottrat något litet någonstans under grupptryck.

Hemma hos mig.......på min gata.........i stan.............Där är bottenskrapet i majoritet.
De skolkar på heltid. De använder alla könsord som finns+ några till, de djävlas, förstör, mobbar, klottrar, hotar, och kommer aldrig hem i tid. De gör i stort sett precis som de vill. Skolor blir inkopplade. Resursteam lika så. Ibland Socialtjänst och Maria Ungdom. Möten, telefonsamtal, mail och promenader nattetid blir vardagsmat.  

Den här fjortisen har svårt att hålla sig ifrån bottenskrapet. Det finns något spännande där och dragningskraften är svår, Skillnaden är uppenbar. Tillsammans med Nördarna och Polarna är han underbar hemma. Trevlig, social, håller tiden och är oftast jätteglad och på bra humör. Han går i skolan osv.
Tillsammans med bottenskrapet blir han hemsk. Sur, arg, aggressiv, otrevlig, ränner ute, ”jag ska skita i var han är och vad han gör”. Skolket inträder och hela tillvaron går ut på att lura sin morsa och att sno pengar, cig och rikskuponer av henne.

Tillvaron blir kaotisk, antalet timmars sömn nattetid krymper till det obefintliga och promenader, ilska, vanmakt och oro inträder. Var är alla andra föräldrar? Varför plockar de inte hem sina ungdjävlar eller åtminstone kollar vad de gör. Aha, de har ledsnat. Orkar inte längre, sitter själva hemma och krökar, eller gömmer sig bakom frasen ”NÄ SÅDANT GÖR INTE MITT BARN”.

Jag kanske borde göra som många andra då. SKITA I MIN TONÅRING! Men………jag kanske både är dum, korkad och alldeles för envis. Jag kämpar på ett tag till. Jag har inte skaffat barn för att de om några år ska sitta som en kriminell pundare och sniffa butangas i en stulen bil.